Nordens första antroposofiska sjukhus

Vidarkliniken öppnade sina portar den 29 september 1985 till det första antroposofiska sjukhuset i Norden. Där stod den vackra byggnaden och en grupp entusiastiska medarbetare och tog emot både patienter och ett uppbåd av massmedia. Vidarkliniken hade fått tillstånd att driva akut medicin och medicinsk rehabilitering och intresset var stort från både patienter och samhälle. 

Vidarkliniken ser tillbaka på en spännande och delvis dramatisk tid av arbete med att etablera en väl fungerande sjukvårdsmodell. Vidarkliniken har fått mycket uppskattning, främst från patienter, allmänheten, politiker, forskare m fl. 

Det började i Schweiz

Grunden för en metodik att vetenskapligt kunna omfatta även den antroposofiska läkekonsten lades av läkaren Ita Wegman i samarbete med Antroposofins grundare Rudolf Steiner. I sin gemensamma bok ”Grunderna för hur Antroposofin berikar läkekonsten” betonar de redan i första kapitlet:

”Det är inte frågan om en opposition mot den moderna medicinens vetenskapliga metoder. Vi ger den vårt fulla erkännande. Vi vill emellertid foga ytterligare kunskaper till det som man kan veta om människan. Dessa kunskaper kan man bara finna genom andra metoder. Mot bakgrunden av en sådan utvidgad världs- och människokunskap ser vi oss tvungna att arbeta för en utvidgning av läkekonsten”.

Det första antroposofiska sjukhuset grundades i Schweiz 1921. Sedan dess har kunskaper om en fördjupad förståelse av sjukdomar och kompletterande behandlingsmetoder utvecklats inom de flesta medicinska specialiteterna. Flera sjukhus finns – fullt etablerade inom den vanliga sjukvården i t ex Tyskland och Schweiz, men även i andra länder. 1000-tals läkare arbetar enligt dessa metoder i öppenvård, läkepedagogiska institut och skolor. Flera forskningsinstitut finns och utbildningar har etablerats.

Mot denna bakgrund startades Vidarkliniken 1985. Sverige var en svår terräng att inta med sin offentliga sjukvård. Det fanns dock en stark opinion för ”alternativ medicin” och Vidarkliniken sågs som en seriös modell där integrativ medicin kunde bedrivas inom professionen under insyn av Socialstyrelsen. Den kunde också erbjuda unika möjligheter för forskning och utbildning.

Antroposofiska läkemedel blir tillåtna i Sverige

Snart påbörjades ett forskningsprojekt för utvärdering av vården. Det blev dåvarande docent, senare professor Elisabeth Hamrin som tillfrågades av Socialdepartementet att leda projektet som kom att rikta sig till Vidarklinikens största diagnosgrupp: rehabilitering av bröstcancerpatienter. Här gällde det att utvärdera en vårdmodell. Representanter från Radiumhemmet, Uppsala- och Linköpings universitet, vårdvetenskap, immunologi, antroposofisk medicin m fl ingick i projektgruppen som till en början diskuterade metodik. Projektet fick stöd av bl a Forskningsrådsnämnden (FRN) och Cancerfonden. I samband med det kunde regeringen ge tillstånd för användningen av antroposofiska läkemedel.

Denna ”läkemedelsfråga” blev långvarig, då en svensk lagstiftning saknades. När Sverige gick med i EU hamnade frågan på EU-nivå, där det fortfarande inte är klart med ett direktiv för antroposofiska läkemedel fastän terapiriktningen är både väletablerad och alltid uppskattad i flera europeiska länder.

Vidarkliniken etablerades stegvis, bl a genom att fler och fler landsting tecknade avtal, regelbundna utvärderingar av framförallt patienttillfredsställelsen föll ut mycket positivt. Flera forskningsprojekt med anknytning till Vidarkliniken genomfördes eller är på gång. Mängder med vidareutbildningskurser har hållits och intresset från den svenska sjukvården har varit stort genom åren.

Historiskt bildspel

Bilder från Vidarkliniken åren 1983 - 1985.
Se bildspelet