Replik
som inte fick utrymme i DN och därför publiceras på www.vidarkliniken.se. Här besvaras VoFs replik i DN 28/9
I en replik till en debattartikel i Dagens Nyheter från Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) 7/9 har vi kort bemött huvudfrågor om komplementär och alternativmedicin (KAM) ur ett vetenskapligt perspektiv 21/9. I en ny replik i DN skriver VoF 28/9 att vi inte tar upp huvudfrågan, vilket man menar är att sjukvårdens resurser inte ska användas till metoder som inte har påvisad effekt.
Självklart är det centralt att utvärdera huruvida metoder som används har effekt på patienter. Där råder absolut ingen oenighet. Frågan är bara hur man utvärderar och bygger bästa möjliga evidensbas för beslutsfattande i hälso- och sjukvården. Det är framför allt här vi anser att VoF står för en teoretiskt och mycket onyanserad linje. Vårt förhållningssätt i denna fråga, som inte har att göra med ett försvar av någon enskild terapi, baseras på vår akademiska erfarenhet och kunskap inom området. Därmed skiljer vi oss från föreningen VoFs begränsade vetenskapssyn illustrerat av hur VoF resonerar kring preparat och metoder där de bortser från den samlade vetenskapliga kunskapen.
Exempelvis har VoF fel om kunskapsläget kring mistelpreparat (exempelvis Iscador) och vill förbjuda detta. Man missar att mistel främst används tillsammans med sedvanlig cancerbehandling. Preliminära bevis från randomiserade kliniska prövningar visar att mistelpreparat, som komplement till cytostatikabehandling, kan förbättra livskvalitet och lindra biverkningar hos cancerpatienter som cytostatikabehandlas. Observationsstudier indikerar dessutom att tilläggsbehandling med mistel kan förlänga överlevnad. Mer forskning behövs uppenbart och genomförs och planeras på flera håll i världen idag. Sammanfattningsvis kan man säga att det inte finns goda skäl att förbjuda mistel.
När det gäller den paradoxala och för många provocerande och känsloladdade homeopatin, som används i vården världen över, hävdar VoF tvärsäkert att det inte är bättre än sockerpilller. Detta är en mycket förenklad uppfattning. I databasen Pubmed finns bara under de sista fem åren cirka 900 vetenskapliga publikationer listade där bland andra både positiva och negativa fynd från laboratorie-, veterinär- och klinikforskningen redovisas. Detta är anledningen till den pågående debatten i de välrenommerade medicinska tidskrifterna the Lancet och Journal of Clinical Epidemiology. Vi kan inte tolka detta på annat sätt än att de vetenskapliga studierna av och diskussionen om homeopatin ännu inte alls är avslutade.
Slutligen, när det gäller den antroposofiska integrativa medicinen, som utövas av tusentals legitimerad vårdgivare på både stora universitetssjukhus och mindre sjukhus som Vidarkliniken, hävdar VoF att det inte finns några seriösa utvärderingar. Även detta är helt fel. På uppdrag av regeringen i Schweiz har man exempelvis nyligen genomfört en medicinsk utvärdering av antroposofisk medicin som publicerats i en ”Health Technology Assessment” rapport (motsvarande en SBU-‐rapport). I denna sammanfattar, granskar och värderar man sammantaget hundratals publicerade kliniska utvärderingar av antroposofisk medicin och gör en helhetsbedömning av evidensläget. Rapporten indikerar att antroposofiska behandlingar är verksamma, säkra och kostnadseffektiva men att mer högkvalitativ forskning behövs, något som det nystartade Vidarinstitutet kommer att medverka till.
Vi kan konstatera att området KAM fortfarande är föremål för alltför mycket onyanserat och ovetenskapligt tyckande och att det behövs mer forskning och inte minst mer forskningsresurser inom området. Det behövs för att vi, inom den solidariskt finansierade hälso-‐ och sjukvården, med en fördomsfri evidensbasering som grund ska kunna tjäna människors olika behov på ett säkert sätt – med patientens valfrihet i centrum.
Christina Doctare, Läkare, fd Medicinalråd & Författare
Torkel Falkenberg, Docent i Hälso- och Sjukvårdsforskning, Karolinska Institutet & Forskningschef, Vidarinstitutet
David Finer, Medicinjournalist, licentiat i Medicinsk vetenskap, Medicinskt Kunskapscentrum Stockholm Läns Landsting
Ursula Flatters, Läkare, Specialist i Allmänmedicin, Utbildningschef, Vidarkliniken
Elisabeth Hamrin, Professor emeritus i Omvårdnadsforskning, Linköpings Universitet
Johanna Hök, Apotekare, med dr i Medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet George Lewith, Läkare, Professor i Hälso- och Sjukvårdsforskning, University of Southampton, England
Harald Walach, Psykolog, Professor i Forskningsmetodologi, Europeiska Universitet Viadrina Frankfurt, Tyskland
Maria Arman, Sjuksköterska, Docent i vårdvetenskap, Karolinska Institutet